Jag som älskar att skriva, har fått skrivkramp.

Förstår ingenting, det är tomt på hårddisken.

Kanske ändå som en reflektion från mig.

Det har varit mycke nu, livet har verkligen pockat på uppmärksamhet.

Har bestämt mig för att gå ner för landning, i mig själv i min själ.

Gud har hört mina böner förr, jag ber om vägledning.

Den får jag på det ena eller andra viset.

Det gäller att vara lyhörd och förstå hans vägar.