Det är avskalat och vackert
Och i spegelbilden syns ett ark
Fyllt med ord och tankar och drömmar
Om vad som kan bli
Utan bojor och hemligheter
Utan frågeord och tystnader
Ingen ser vad som blir när man handlar
Men jag ser
Alldeles för mycket

Ska du gå på vägen med mig?
Du som skrattade när årorna föll
Du som gömde dig för mig när jag behövde en bro
Som kunde leva med vetskapen utan att tro

Du sätter punkt här vid ögonens sida
Ingen lever för dig så du lever för andra
De har växter och pärlor vid fönstret
Men de frågar dig aldrig om råd

Jag ser vågorna stiga från vildmarkshotell
Kanske dansar jag ändå till slut
Utan vingar är det svårt att förstå
Det finns saker som aldrig får ro

Jag spelar en sång för dig
Den är ond
Kunde du se så skulle du inte förstå
Dina mål är så stora
Ingen får tro
Att det finns något annat för honom i grannskapets port

Ringsignaler som aldrig når fram
Kommer skrika i nödropets land
Du får vila i önskan om barnet som dog
När hon tog sina steg mot en avlägsen hamn
Där hon svor och hon gifte sig med ilskans brand
Ingen såg, ingen hör, ingen vet vad hon kan
Bara budskapet hörs
Bara bristen på törst
Är det enda du nånsin tar upp