Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Häftstift

Jag kan inte se
Jag kan inte längre höra dig

Jag kan inte kämpa
Jag kan inte längre känna dig
vid min sida

Jag kan inte följa i dina spår
I snön
som januariregnet våldsamt suddat ut

Allt står där orört
Vibrerande av din sista beröring
liksom jag

På väggarna manifesterar jag
Mina drömmar
Min flykt
som aldrig kommer att bli av

Allt faller med dig
Allt som jag har
är märken efter häftstiften
Ärr som höll minnen kvar




Fri vers av Attila
Läst 366 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2014-06-12 22:26



Bookmark and Share


    Frozenbride
Den här var fin! "ärr som höll minnen kvar"... Mm.
2014-09-02

    jordmatt
ibland undrar jag över detta?
Vad är det som gör att vissa, jag själv ej undantagen - i åravis - så extremt orationellt. Och att poeter tycks ha en egen genetisk förmåga att se mening i detta, jag själv ej undantagen.
2014-06-14

  Sarah Tomasson
Den här fick mig nästan att gråta.
2014-06-12
  > Nästa text
< Föregående

Attila
Attila