i skyltskåpet i stormarknadens vriddörr
en evig yngling från kopparstenåldern
infrusen, gravad i salt

de röda hårslingorna som isblocket fångat i rörelsen
den stolta näsan och de glasartade ögonvitorna
berättar att han är min
omisskännligen min

jag planerar att bjuda in honom på te och tina upp honom
det är ju så nära, och en skvätt konjak i botten kan knyta band
mellan generationer


nästa dag har de skyltat om
isblocket började läcka
folk halkade i vändkorset