Jag vill inte riktigt samsas om dig du
Dysterkvist väninna ifrån Helvetet. Med versal

födelsedagen till ära. Som så många gånger förr.
Vart tog du vägen när jag var liten? Jaså in i tapeten.

Var det en sån blomma du blev? Det var väl duktigt ändå?
Själv kunde jag inte gömma mig nånstans

i verkligheten. Jag fick gå in i låtsasheten.
Ta fem feta steg inåt och gå vilse i min kropp.

Visst är det väl otroligt ändå! Att överleva
genom utplåning!