Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Pure ångest.


Tvinga mig inte att växa upp

Tvinga mig inte att växa upp
Snälla jag står inte ut

Det finns liksom inte tid och rum
Nog för all ångest
Som ska rymmas

Vill vara liten och kunna krypa upp i knät
Att någon viskar att allt kommer bli bra
Att det ordnar sig
Vill inte behövs ordna det själv

Jag vete fan vad jag vill bli när jag blir stor
Vill aldrig sluta gymnasiet
Jag kan skriva histriaarbeten resten av livet
För då behöver jag aldrig tänka själv

Jag är så rädd
Att inte bli som
Jag borde

Hur borde jag bli?
Jag vet inte

För här står jag med körkort
Fast utan bil
Drömmar om framtiden
Men längtan tillbaka

Snälla tvinga mig inte att växa upp
För det skrämmer skiten ur mig




Fri vers av LovisaCecilia
Läst 202 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2011-09-10 15:48



Bookmark and Share


  Robin V
Bra!
2011-09-10
  > Nästa text
< Föregående

LovisaCecilia
LovisaCecilia