När jag ska sova hörs ingen duns på platsen bredvid mig
Ingen släcker lampan
det förblir tänt och spänningen i kroppen uteblir
Ingen lyfter på täcket och kryper nära
Jag känner tyngden bakom min rygg
Men när jag vänder mig om är det tomt
Tror mig känna din smekning på armen
Det var bara jag
Ingen klagar på att mitt hår är ivägen
Behöver inte ha det uppsatt
Men det är plötsligt bara obekvämt utsläppt
Fast jag får ha täcket för mig själv
Fryser jag värre än någonsin
Försöker hitta formen av din kropp bakom mig
Men huvudet slår i väggen istället för i din bröstkorg
Ingen kan blåsa
Försöker sova
Men utan dig har saker plötsligt blivit så svåra

Jag önskar jag var liten igen
Då hade du iallafall kunnat ligga här tills jag somnat