För ett tag sedan befann jag och min pojkvän oss på ett firande för studenter i staden Eskilstuna där han bor, musiken var hög, vännerna glada och stämningen på topp. Vi hade gått igenom de flesta samtalsämnen och i takt med att natten tågade in över oss, föll sällskapet in i en fas av ”låt oss berätta roliga historier när vi egentligen är så trötta att vi skulle kunna skratta åt vad som helst!” En hel del historier var roliga, en del var för låga, en del alldeles får vågade för vissas ålder och en stor del, jag skulle nog säga majoriteten, kom ifrån min pojkvän samtidigt som han skickade ett urskuldande leende åt mitt håll.
Blondinskämten.
Jag, som är blondin av äkta vara, har aldrig riktigt tagit så stor skada av detta fenomen, men den här kvällen blev det nästan lite för mycket. Jag kan vagt minnas att jag kanske vid ett tillfälle röt i litegrann när en i sällskapet tillslut drog den sista blondinvalsen för kvällen, men trots min yttre lugnhet kokade jag inombords.
Förra veckan hamnade jag av en ren tillfällighet och lyssnade på sagan om guldlock och det tre björnarna. I början av sagostunden börjar mina tankar vandra åt andra håll, sådär som de alltid gör när jag lyssnar på något jag tror mig veta allt om redan från början, men någonstans mitt i inköpslistan och rensningen av min mentala garderob stannar tankarna till och jag hör sagan på ett sätt jag aldrig hört den förr, tro det eller ej.
Jag återupplivar den där kvällen hos goda vänner och känner skammen över mitt ilskna beteende kring dem där blondinskämten som kanske inte gjorde så mycket blomma upp. Kära Guldlock, hur smart var det egentligen att gå in i ett olåst hus, äta av främmande björnas mat och slutligen somna i en säng som du inte ens vet vem den tillhörde? Och varför var du tvungen att vara blond?
Jag är ledsen, men kanske är en av våra mest lästa sagor faktiskt starten till något vi blondiner alltid fått leva med, och så länge inte varenda dagis i världen bannlyser den tror jag vi får ha viss förståelse för det också. Tack Robert Southey. Jag antar att du var brunett.