Med ditt namn i facebookchatten ploppar det upp gamla minnen
samtidigt som Manson skriker ut nostalgi i min nuvarande pojkväns högtalare.
Du var aldrig min och det gör mig inte ledsen,
det sörjer jag inte för
vi hade aldrig funkat,
och jag var aldrig kär i dig
men det var mysigt när du strök min rygg i min säng
det kunde ha varit igår men det var 7 år sedan

Corey Taylor skrek ut And you will fucking be mine
och du höll om mig
och jag sjöng tyst med i min egna värld
som jag fortfarande är kvar i, som du aldrig blev en del av
och när jag satt med mina dåvarande vänner,
alla något år äldre än mig,
och Manson sjöng We are the nobodies
så kände jag mig hemma
även om mina handleder lyste rött redan då
så var jag hemma, jag minns att din säng var mjuk
och att dina händer var lena

men jag ville aldrig ha dem mot min hud,
aldrig ha dem strykande över mitt hår,
aldrig komma in under din hud
aldrig ha dig under min

men 7 år sen kunde ha varit igår
You are someone else,
I am still right here.