Dina hemtama steg mot de bruna och grå mattorna.
Ateljen låg till höger sett från hallen.
Det ekade i trapphuset från hissens motorik.

Min barndom hade dig som i en ask.
Den öppnas i bland bakom mina ögonlock.
Du stekte fisk som var så självklart god.

På åttonde plan låg din änklingstid.
Din sorg var din och den klädde dig.
Din fru som älskade Tom Jones.

Din konst som var så noggrann följde dig.
Projektet blev dig övermäktigt.
Du talade om ljus med kännarens blick.

Ditt lilla barnbarn är stora jag.
Som återvänt en stund mentalt.
Ett cremefärgat draperi av skinnimitation.

Ditt badrum brusade av grannars vattenbestyr.
Köket doftade av nittonhundratalets hushåll.
Så spännande jag tyckte det var.

Men mest så var det doften.
Den genomsyrar allt.
En blandning av sobel färg och terpentin

Du lät mig gå in där alldeles för mig själv.
Det var en resa jorden runt i miniatyr.
Nu stänger jag försiktigt asken..........