Bit för bit

Middag för middag
bryter han ner det som är mitt

mitt i form av känsla

Mobbing på allra högsta nivå jag vet inte hur jag ska stå emot att känna mig mindervärdig
urusel efter en sådan utsättning

"Ta inte åt dig"
"Ta inte striden"

men blicken
blickarna
skuldkänslorna som faller på mig

att inte på atron år ha kunna lärt sin dotter att äta med kniv och gaffel och inte bara med gaffel som lägre människor i samhälsskicket gör för man kan inte tillhöra eller göra
någonting
som någon sämre gör


En tjänst gör han mig
genom att stirra äcklat på mig varje middag och säga att jag ska äta med kniv OCH gaffel och inte bara med gaffel

(genom att stirra på mig som om jag var fylld av smuts
doppad i maskavföring )

för annars kommer någon att döma mig han gör det bara år mig nu så att ingen behöver göra det sen

så att ingen behöver tro

att hennes pappa inte uppfostrat henne ordentligt.