Stirrade förvånat framför sig med stora ögon

den person som jag varit mest stolt över i hela mitt liv framstod
som ett





psykfall



Så fruktansvärt ont.

För hur svårt du än har att prata med mig, intressera sig för mig, lägga vad jag gör på minnet, vara snäll mot mina kompisar eller vara snäll mot mig

så älskar jag dig.

Hur många skuldkänslor du än kör ner i min hals, kastar över min mamma och hur mycket du än stör min systers privatliv så

älskar jag dig.

Hur ofullständig jag än känner mig i dina ögon
hur misslyckad du än får mig att känna ibland
som om ingenting är bra nog

så älskar jag dig
eftersom jag vet att jag innerst inne har fel

eller hur, Pappa?