Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

allt som blev ogjort och osagt............






Flyttar min stol
närmare din säng

smeker din hals
och din skuldra

sårbränd
av det som inte
lyckades rädda
ditt liv

låter fingret följa
ärret
där vi trodde
att det onda
togs bort

din ande svävar
fortfarande
i det stilla rummet

någon har öppnat fönstret

och jag känner mina tårar
bränna

när jag ser löven falla

jag gråter


över allt som blev ogjort
och osagt

medan du spräcker
kokongen

och vecklar ut

dina darrande vingar











Fri vers av Michaela Dutius
Läst 401 gånger och applåderad av 30 personer
Publicerad 2011-10-30 16:10



Bookmark and Share

  Anna*
Ah, så fint och ömsint skrivet ... orättvisan ... våra funderingar ... undrar om vi någonsin får svar ... om det då ens är intressant att veta ... sorgen är påtaglig.
2012-01-15

  Minkki VIP
det är den mjukaste tystnaden, då silvertråden brister
2011-11-20

  ~alruna~
Ryser över livets grymhet och din förmåga att se det vackra trots det....
2011-11-05

  Ninananonia VIP
Berör..
2011-11-02

  anits VIP
Mycket starkt och känslosamt skrivet
2011-11-01

  Junia VIP
Vackert, sorgligt, känns in i roten ...
2011-10-30

  Eva Enjebo/Drugge VIP
Mycket finstämd
och berörande sorgligt
och kärleksfullt
2011-10-30

  Maria T
Grattis
2011-10-30

    AA VIP
Ömt skrivet. Sorgligt.
2011-10-30

  Nina Ahlzén
Otroligt ömt och sorgesamt skrivet, de sista raderna är fantastiska.
2011-10-30

  Cahaya
De stilla insikterna som vandrar genom själen då den kommer i kontakt med livets förgänglighet och sprödhet. Du beskriver den sista stunden på ett vackert och vördsamt sätt. Har själv suttit med när många kokonger och darrande vingar försiktigt spänts ut mot den nya färden som väntar. Lämnar alltid spår av att någonting stort, kanske det största, tillsammans med födelsen, visat sig för oss i sin totala nakenhet och ärlighet. Och man kan inte värja sig.... Tack!
2011-10-30

    Birgersdotter VIP
Å så sorgligt vackert berörande
2011-10-30

  karenina VIP
mycket stark och känslofylld
2011-10-30

  Jan Widströmer VIP
Känsligt och gripande...
2011-10-30

  lodjuret/seglare VIP
Jag önskar ibland att jag kunde gå tillbaka och få saker ogjorda, att en del texter förblivit olästa, så icke med denna.
2011-10-30

  Maria T
Nu gråter jag också
över det vackra
"du spräcker kokongen
och vecklar ut
dina darrande vingar"
2011-10-30

  Kalle.O
Vacker text som lämnar avtryck!
2011-10-30

    Ken Cassel
Så vackert och förtjusande, Michaela!
:)
Blev själv glad över att få läsa den trots att alstret i sig själv var ganska så sorgligt

Kramar!
2011-10-30
  > Nästa text
< Föregående

Michaela Dutius
Michaela Dutius