Du kommer uppifrån, de andra bor du hos.
Sen kommer du och rasar, över mig, förstås.

Uppifrån rasar över mig,
men jag behöver inte dig.

Så jag tar en till,
då blir det helt tyst,
och jag blir still.

Underifrån gräver du uppåt,
men allt är bara bortåt.

Pratar jag sanning, pratar jag skit.
Hör jag till din bemanning, hör jag ens hit?

Uppifrån kommer du, neråt går jag,
ett ras faller över mig,
sen blir jag borta nu, uppåt blir jag,
fastän neråt med dig.

Allt känns som en intervju, men snett åt okej.