Jag såg du log,
nu var det nog.
Lite rödvinsblod
då; när du dog.

Där var vänner som kom i håg:
Där var din enda måg,
där var din äldsta påg.
I ett långt begravningståg.

vi var de sista som du såg.

Jag vet att du är välbehållen
med din själatyngd i himmelen.
När jag går omkring surmulen
här i närheten av nordpolen.

Men snart försvinner skinnfällen,
och han hämtar mig, strömkarlen.
Han tar mig upp på himlapällen,
hem till dig min vän: sångstaren.