En av många funderingar kring varför saker och ting
är som de är och har varit stundom allt för frekvent ...
Under ytan ...
Tänker på det som är
utifrån det som en gång var
på allt som har hänt
och på det som ej längre finns kvar
Om man skrapar på ytan
finner man ingenting
som förändrar bilden
av den verklighet som råder
i nuet runtomkring
Men under ytan
lite längre ner
finns en annan verklighet
ett bibliotek
vars innehåll per definition
är
en karta över ett helvete på jorden
ett bildregister som rymmer mer
än vad som någonsin kan förmedlas
genom de skriftade orden
En obekvämt saklig beskrivning
av hur någon kan
klara av och gå fri
från varje form av påföljd
eftersom det handlar om
de legitimerade morden
vi ej förväntas se
inse
eller än mindre tala om
På ytan överlever jag
dag för dag
mot alla odds
ty under ytan
lite längre ner
finns det så innerligt mycket mer
som ännu kan lyckas dra mig ner
till den grad
att inte ens jag klarar av
att överleva mer
Men för var dag
av överlevnad
ökar mina chanser
att kunna ta mig vidare
och slutgiltigt lyckas bli fri
från den som så länge
sått allt för mycket tvivel
och skördat än fler distanser
som förstärkt avståndet
mellan överlevnad
och ett verkligt liv
Men inte så länge till
ty nu finns det så många fler
livsbejakande alternativ
för den som älskar livet
och som har den inre förmågan
till att fånga ljusglimtar
vilka kan återtända den slocknande lågan
när den så behöver
och jag
jag älskar livet
mina barn
och allt det underbara
som utifrån livets makt och gåva
att mena mig väl
är mig givet
och därför vet jag
att en dag
- redan innan allt är över -
kommer jag att få möta
den som är ämnad för mig
Den jag kommer att älska
resten av livet
och som dito kommer att så ock älska mig
Då kommer allt att snart vara över
även långt ner under ytan
och min kamp för överlevnad
ha kommit till sitt slut
Jag längtar efter dig
som kärleken ämnat för mig
för jag vill leva på riktigt igen
tillsammans med dig