Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Längesen nu http://www.youtube.com/watch?v=EiXRYVLLFVI


För flera evigheter sen och igen

Dina känslor springer iväg med ödlefötter;
men ibland, vid min beröring, stannar de
uppslöade som på en berghäll i öknen

och vilar för stunden i en säkerhet som aldrig
ramats in av tid, rum och omständigheter;
din båt fullständigt trygg vid ön den hamnat.

Den första gång jag såg dig såg jag vad höken ser,
förvånad, ovetande om den förslöade tidens betydelse
förbiglidande i ett viktigt ögonblicks omsvepande

solnedgångsvarma känsloströmmar, mystisk
i dina ögon, främmande, ny, en oöppnad
present, oåtkomligt fjärilslätt ivägskejtande men blytung

och nerflagad på insidan, förstörd, oroad
över oförklarliga skuggors skadeglada förföljelse
och all framtidslöshet... men jag fick nog

av allt svårsmällt: och där stod du, en följeslagerska
med ett hjärta i min stil. Ett vilt lejonlikt
mod sammanförde oss till någonting större

än enskilda labyrinthers slutmål, en vändning
jag ännu inte förstått. Tre år gled förbi
som ormar i sanden. En dotter, syster och vän,

fann jag i dig tuts, och ljuset i mitt liv.
Jag valde dig som man väljer ut sin stjärna,
som i Avatar, och på det sättet är du min,

ditt namn är redan skuggtattuerat ovan hjärtat.
Vid en bar bredvid havsstranden under
den vita adriatiska himmelen, i hettan

av en lugnad eftermiddagssol, där unga
bikiniklädda tjejer lätt svärmar omkring mig
lutar jag mig tungt tillbaka, blundar

och känner på avståndet, själen vingklippt
av de 260 mil som nu ligger mellan oss
och jag undrar över meningen av allt här: whiskyn,

vågorna mot stranden, den uppsvällande
folkmassans rop efter uppmärksamhet nu,
nattbarsrundorna, gitarren, allt spännande

och nytt, det milt melankoliska ljusskenet
på oss "mladici," mig och brorsan, vid barscenen
där vi "släpper loss" och möts av vilda tjut.

På natten, när jag för tolfte gången vaknar upp
försvinner allt det här som cigarettröken
mot natthimmelen; och när jag senare under dagen

flyter omkring på havet med solen hett
svamlande ovan mig och när vågorna lakanslätt
sköljer över mig... ja, bara en sak egentligen

vill jag säga, en sak bara, att jag saknar dig.




Bunden vers (Annat versmått) av John Shade
Läst 417 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2011-11-08 20:24



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

John Shade
John Shade