Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

De tysta orden vinden aldrig bar

 

Bottenlösa brunnar av stålgrå is
fjättrade renhetens
själ

~~*~~

ett spirande hopp
svärtades
genom lögnens
fövridna
lins

~~*~~

det
som ruttnat
för länge sedan
rår varken
silver eller döden
över

~~*~~

de
oskyldigt blå
kommer
ändå aldrig
åter

~~*~~

helvetets mörka plågor
din ständige skugga
och en utsikt 
genom
galler

~~*~~

en plågad själ
borta sedan länge
sådde 
dödens förbrända
ruiner
i sina
blodiga spår

~~*~~

lämnade blott
en liten brinnande sten
i framtidens skugga
längs med
vägkanten

~~*~~

frusen
med samma förtärande
längtan
bakom masken

~~*~~

älskling
mitt hjärta är
en sten

~~*~~

kan du
älska mig hel
igen?

***




Fri vers av Stjärnöga
Läst 378 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2011-11-10 23:29



Bookmark and Share


  Mona Drugge
Läser stilla, stilla o får en massa virvlande nyanser i blickens kännande som griper tag. Ja du berör tyngden i texten starkt. Jättebra skrivna rader..

Tycker om mycket o bokmärker..

Tack!
2011-11-15

  Ninananonia VIP
Bokmärker...
2011-11-14

  Ninananonia VIP
Åh denna är vacker...

den berör på djupet...
2011-11-14
  > Nästa text
< Föregående

Stjärnöga
Stjärnöga