Vi klättrade genom evighetsmaskor
Skrattande såg vi våra kroppar förändras
Grät oss genom de rödfärgade sidenmatta sorgerna
Såg hästar galoppera genom det flortunna

Tiden vred sig mot norra stjärnhimlens valv
Cassiopejas W lyste oss klart och sanningsfullt
Där hon i sin fåfänga färdas halva sin tid upp eller ner
Ingenting kunde vi mer än att hålla oss fast


Frön var vi som grodde snabbt och fort....