Ensam i en fullpackad buss

Där individer blundar individer,
trots mitt sinnestillstånd, kan jag se att många lider.

En liten pojke sitter jämte mig
och en blond tjej framför,
De viker undan pilar av blickar,
som träffar glasrutan och dör.

Så kroppsligt nära, men mentalt bortom här.
Platser aldrig så kalla, som i bussens atmosfär.

Klickar på den röda knappen, äntligen
- fri
I bussens atmosfär, fattas mänsklig
- kemi