Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

melankoli, igen

Det är så lätt, så enkelt att trilla dit.

Fångas av bitterheten och melankolin.

En sekunds för lång betänketid på livet och jag är där igen. Jag jämför mig med andra och jag bleknar inombors. Sätter mig själv i relation till andra. Jämför mig med andra och bleknar allt mer inombords för var gång detta sker.

Jag trillar dit, igen.

Tycks inte kunna eller vara bra på någonting alls då det alltid finns någon som både kan mer och är bättre på någonting en vad jag är.

Jag bleknar, igen.

Dör aldrig men försvinner allt mer, suddas bort då varje ansträning till någonting levande känns överflödigt redan innan.

Bleknar( bort), lite i taget.

Tillslut kommer nödbromsen och jag tänker kanske.

Kanske är det såhär det ska vara, kanske finns det en mening med mig trots allt. Kanske fyller jag ändå en funktion.

Kanske bidrar jag med någonting.

Kanske, kanske inte !

 




Fri vers av Frökenfanny
Läst 291 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2011-11-22 18:53



Bookmark and Share


  vargpakten
bara höst/vintermelankolin som tar över. Ryck upp dig. bromsa, ta sats och spring.
2011-11-22
  > Nästa text
< Föregående

Frökenfanny
Frökenfanny