Om musiken skulle vara mänsklig.
Så skulle den gråta.
Den skulle gråta av att se världen från dess bästa sidor.
Inte ens de bästa sidorna är nå speciellt vackra.
Det är en fasad som drar sig över jorden.
Politikerna drar på smilgroparna.
De rycker på axlarna.
Vi tar det imorgon.
Vi tar det när vi har tid.

Ser ni inte hur människor lider?
Ser ni inte vad som sker runtomkring er?
Ni sitter där och ler.
Ni står där och tror att ni förändrar.
Men ni förstör.

Snart sitter vi där.
Tomhänta och omedvetna om vad som egentligen hände.
Era leenden har för längesedan bleknat.
En tår drar längs era välgödda kinder.
Vad händer nu?
Vad kan vi göra?
Ingenting kan längre förändra.
Ingenting kan längre fixas.
Det är förstört.
”Ni har er själva att skylla”…