Skapelsens vintersömn,
även stumma, ljudlösa blommor snarkar!
Jag hör att det är smällkallt
vinterns pukor
jag betraktar snöyran
som hopar snödrivor
vinterstormens skulptur.
När man sover vilar sinnen,
snön varken doftar eller smakar
snön är ett täcke, kölden känns ej
jag lyssnar på snöflingans viskning
vinterns gestalt är Kung Bore
men sinnena vakar ju i sömn!

I sömnen ”fikar” man inte!
Narkosen piggar inte upp?
Sömnen är dödens broder,
en snöig trötthets vilostund.
Mannen försöker skotta snö med snöplog!
Vintersömn är förbi när ljuset vinner mörkret,
skapelsen vaknar i flyttfåglarnas ljud.
När man somnar djupt vilar man bättre.
Keep smiling!
Konsten att leva fullt, flitigt arbete utmattar,
återhämtningen sker genom vila.

© Heikki Hellman (111130)