I min text 
Att vara är att varseblivas
berör jag intrigmakarnas inverkan 
på våra liv

Att bli ett av deras offer
är genant och ofta känns det
väldigt skamligt
Man förtiger 
för att inte avslöja hur
stor idiot man varit
som utsatt sig för en sådan individ

Nu är det dock som så
att om det fanns någon som helst
grund för att ha en sådan uppfattning
om sig själv
så skulle förövaren inte ha varit
ett uns intresserad av att utsätta oss
för det den gjort!

Ju intelligentare, smartare
och ju mer framgångsrika vi är
Ju mer intressanta blir vi för dessa förövare

Den parameter som triggar förövarens
belöningssystem mest är just 
svårighetsgraden att lyckas med
det den föresatt sig att genomföra

Så istället för att känna skam
genans och tro att man är en idiot
ska man istället se det som en bekräftelse
på att man verkligen har ett värde
utöver det vanliga på alla plan
inte minst när det gäller 
intelligens, smarthet och skicklighet
att kunna nå framgång inom vad det än är
vi sysslar med i våra liv

Tror att denna insikt skulle kunna
hjälpa rätt många utsatta offer
på vägen mot att få tillbaka sin självkänsla
och åter börja tro på sin egen förmåga igen!