Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Så här beskriver jag mina osäkra nästintill ångestfyllda dagar för omvärlden. Kanske är det därför som ingen förstår vad jag menar?


Ett obalanserat liv

Havets oändliga liv -
Grå - blå vågor i ett grepp.
Det sluter min kropp - som slingrar sig runt.
En gåva jag fått. Men det känns som om den tas ifrån mig.
Varför?
Ett moln ger mig frihet men plötsligt drar det bort.
Till instängdhet.
Jag kippar efter andan - återigen -
När havet mig drar mot botten -
Och lämnar mig syrefattig.
Är det så som jag vill leva - mitt liv.
Då jag setts i centrum - drar utkanter än mer.




Fri vers av Sylwia
Läst 369 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2011-12-20 23:15



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Sylwia