Nu är det för sent, hon öppnade dina ögon för att sluta sina. Jag trånar för evigt efter er.
Går dit ingen annan varit, finns någon sådan plats?
Du är och måste förbli Du. Ryms flera själar inom dig?
För och emot för när jag kom efter hopplöst och en okänd man med okänt ansikte.
Långt efter er stapplade jag fram. Se inte mitt ansikte, se inte sorgen döpt till kvinnonamn.

Jag är den första människan som blir kär. I vem som helst. Män, men jag är bara en pojke. Jag har inte upplevt det jag trodde gjorde er till kvinnor och pojkar till pojkar som fått nyfikenheten stillad på ett icke stillsamt sätt. Hennes avsikt var nog god, hon ville rädda mig från henne. Hon ville inte sluka mig, men sen lät hon sig slukas på Hund-ön.
Jag kommer aldrig att förstå varför även om jag får veta varför, en antydan till skäl. Gick hon förlorad för han påminde om mig? Skrämmande ljuva tanke. Hur vågade han acceptera hennes kärlek när han inte hade rätt till den!! Hon hade fel. Om jag någonsin möter honom skall han straffas hårt för det han ologiskt påbörjade och smärtsamt avslutade. Han ska få känna samma smärta. Om han överlever det är tvivelaktigt.


Nu går du för långt, igen. Vänta på mig. – Nu går du för långt, sa Jenny-Li.

Första gången hon sa mitt namn kunde det lika gärna ha varit någon annans namn, ändå log min själ.

Andra gången hon sa mitt namn hörde jag inte.

Tredje gången hon sa mitt namn visste jag inte vem jag var.

När hon säger någon annans namn gråter jag när avgrunden ser på.

Jag visste fortfarande inte hennes namn eller hur hon fått det.
Synd att jag måste glömma något sådant vackert. Om jag ändå inte fått veta namnet hade det varit över.

Jag vet nu, igen för sent, mycket väl hur hon är men inte hur hon blev sån.

När någon annan säger hennes namn ska de inte yppa något mer.

Mina synder gav mig ett sken av en himmel, med Dem. Tillsammans återstår summan av en perfekt varelse. Det var inte meningen, det var inga ord som talade för orden oss, oss, oss, VI! Sååå äsch! Jag slet itu himlen som hämnd.

Tavlan jag köpte för att plåga mig själv säger:
\"Vänskap övergår ofta i kärlek, kärlek aldrig i vänskap.”
Den hänger bredvid mig. – Kapa repet, vänd om!