Det är en sorgsen blick som granskar mitt inre.
Blicken är min o den granskar ditt svek.
Jag är ur balans,
på gott o på ont.

Ensamheten svider,
men tårarna förmår ej falla mer.
Tomhet uppfyller hjärtat,
förvridna tankar föds.
Tvivel o osäkerhet.
Ilska som bubblar, vill ut ... slå ner - skada!


Sanningen gör kroppen slapp, förtvivlad, borta - ur kontroll.


Förblindad av känslor,
av likgiltighet!?

Likgiltighet!
Börja om...!

En existens vagga:
- utradering pågår.
DU är glömd, begravd... till sist helt utplånad ur mitt minne.

mitt sinne är åter stilla - en inre frid som värmer








© 2011 Celticgirl