Denna årstid som aldrig tystnar när grönskans skott träffar - himlens stjärnor fäller sitt stoff. Träden kliver på barr som täcker skogens gläntor. När sandkorn glimmar -kristallkronan återspeglar. Rikedom eller fattigdom? Allt i ett perspektiv.

Grönskan skjuter sina skott - havet vågar osäkert. Då solen ler öppnar himlen upp och kölden tinar. Denna glasklara is som droppar sina pärlor. Kinderna är av dagg fuktiga medan känslorna gror - i virrvarr. Sången hörs över horisontens vidder och susar i vindarnas höga toner. Solen sticker med sitt kalla sken - när virvelvinden rusar genom håret och låter ljuset sända ut sin energi ifrån dessa vintertåliga växters klorofyll.

Ett molnglider över himlavalvet - som öppnar portarna till en tid av vår. Våren kliver in - stannar på tröskeln och inväntar ett välkomnande medan kylan biter och låter rosor kinderna täcka.