Föräts förtunnas & försvinner
ut ur mitt inre.
Fram träder människan för sin kropp för sitt ansikte.
Framför mig, är du alltid kvar i lägenheten. & jag kan springa dit. Knacka på. Om jag vill.

Du var starkare än dom
Du kände nästan... Inget alls.
Jag ska berätta för dig: En saga om seger. Så du aldrig glömmer mig. Bland alla vitklädda rockar.
En morgondag som borde försvunnit. Ett hjärta, jag trodde jag vunnit.






Du ska iväg ett tag, en evighet, ett liv. & jag kanske aldrig får se dig mer.

Jag bär det förvandlade ansiktet
masken.