minns du sommarnätterna

de skimrande klara
som alltid tycktes

evighetslånga
och så självklara

minns du solens värmande strålar
mot våra kinder

glödande röda av vin
och kärleksminnen

och våran himmel
den var så märkbart blå

när allting runt omkring oss
växt till liv

jag minns hur jag skrattade
för allra första gången

bredvid dig

där vi satt tätt intill
och skrev våra namn

i den ljumma sanden

minns du din hand i min
hur vi klamrade oss fast

levde på nattens andetag

medan vågornas brus
viskade våra skuggor till ro

och i takt med
de fria fåglarnas

kvitter

minns jag hur jag
önskade mig

en morgondag

tillsammans med dig