en doft av regn i minnet
färglöst och vagt
men alltid fanns det där

alltid.

och
jag
har
drunknat

gång på gång på gång

som jag har drunknat
i detta regn

i mitt eget
som forsade
och som det forsade

hämningslöst


och alla tankar som fanns
som sköljdes ner

som aldrig blev någonting

mer.

än
bara
just
tankar

jag gav mina ord en chans

en ärlig plats
på en tom rad

en tro om att få vila
i mig själv

och som jag gav sen
jag gav allt

förgäves.

det
kom
bara
sorg
ur
orden

och tystnaden
den tog över

förnuftet inom mig

jag lämnades
med en besk smak
av salta

tårar.

i
mitt
sinne