Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

jag kom nyss hem från stockholm och insåg hur mycket jag inte vill vara just här

lyssnar på blue monday på bussen och tänker att min måndag fan är blå
inte blå som programmet om blåtoner vi lyssnade på en gång på P1 eller P2 eller P3

bara bittert blå.

i helgen var jag i stockholm och det var fan det finaste jag varit med om
berättade för alla på mitt jobb att jag skulle till stockholm:
"åh vad trevligt, vad ska du göra där?"
överexalterad:
"jag ska träffa alla mina vänner!!!"
"så rooooliiiiiigt!" (läs: tönt som inte har några vänner i verkliga livet utan fortfarande träffar sina gamla internet-bffs från den där band-fansiten man var medlem på alldeles för länge. gud va fint att du har vänner!)

nej, din idiot, mina vänner har flyttat. och jag älskar dem för mycket för att skaffa nya.

när jag bittert tänker att jag borde skaffa ett liv inser jag att mitt liv är uppdelat mellan malmö, stockholm och göteborg och fan aldrig kommer bli helt igen. hur lång tid tar det att komma över en separation?

(flera separationer)

kliver av sj snabbtåg (mig lurar ingen, det tar fortfarande fyra timmar och fyrtiofem minuter mellan mig och en tredjedel av mitt liv) och ställer mig på busshållplatsen i en ful stad jag bor i på en gudsförgäten centralstation med en "food court" som bara har äcklig mat

ringer min chef och sjukanmäler mig. hon låter mer sliten än jag kände mig (läs: inte alls) när hon tvingade mig att gå ner i arbetstid för att jag "ser så sliten ut nu för tiden".

"var har hänt med dig karin?"

daniela, om du missat det så jobbar jag heltid på en fittig hamburgerresturang på en centralstation. tycker du det är konstigt att jag ser sliten ut?


jag är "ledig" på måndagen. har ångest över jobbet. tänk om hon sparkar mig. ligger i din säng och känner mig distanserad från dig. du är stressad över arvsskiftet. inte ens när vi haft sex och du somnar med huvudet mot mitt bröst känns du närvarande.

inte jag heller.


det enda som känns närvarande är mitt elektriska hår, mitt kaosartade rum och cprövångesten över ett jobb jag hatar men för allt i världen inte vill bli av med


allt var nästan bra innan.




Fri vers av Röda Sam
Läst 182 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2012-03-06 16:36



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Röda Sam
Röda Sam