det börjar med snödrivor
kylan kryper in mellan mina lår men dina händer är varma
och dagar senare plockar jag fortfarande dina hårstrån från mina kläder när du vänder dig bort i korridoren
men här kommer självömkan
här kommer skammen vi skålar om att inte känna
för du vänder dig bland människor
alltid bort från mig och mina drivor av snö och grus och is
bort från trasiga dörrar och avgrundsdjupa hål mot ljusare nätter och ett halvt löfte om ett hälsosammare alternativ

allt jag gör är att förorena