Sorgerna
hade förtätats
genom tiderna
Obemärkt koncentrerat sig
till
svarta grova
fragment av
gruvgrus
svarta hål
tyngd och vassa kanter

Men plötsligt
rullade de ut sig
till en vajande skog
av uppresta ormar
som angrep på morgonen
mjälthugg

När den så
-tillslut
behövdes
hade lien
rostande sjunkit ned
i gräset
lämnat mig
att slåss
utan vapen