Långt bort i min dröm står en dörr
och slår, flygande fingrar spelar
farväl barndom på den gamla
orgelns gula tandrad,

toner stiger spricker blödande
borrar lenar frusen själ,

skuggor jagar varann
börjar täcka tysta glidande moln,
mörknar,

vinden dunsar tungt mot vägg
studsar bort, snurrande hjul skyndar
river upp damm som pinade vindfingrar
tar tag i sprider,

åskan hörs knastersalvor mejar
blixtsvärd klyver genom regn
all skuld rensas bort,

när du inte tänker den
syns den inte,

för bakom det mörkaste moln
där är ju alltid himlen som dittatuerad
bakom alla färger evigt blå.