Men du ska
glömma mig
som trapporna
av nednött sten
det mörka träet
och musiken

cigarretternas glöd
i de krökta gränderna
järnvägsbron och repen
över älven, svart och ström
din gamla bruna tröja
någonstans i dimman

som
båtarna vi aldrig byggde
som sagorna vi levde
och de vackra barnen
som vi aldrig fick

som en längesedan
sjunken lycka
ska du glömma mig
men då
också
vem
du faktiskt var