Mitt ekologiska enris-te
Rinner uppför välvda väggar
Över röda läppar
Värmer
hela
mig
Plötsligt inser jag bekantskapen
Att i ett annat liv
I en annan stad
Sittandes på slitna stolar
Beundrade jag de gröna koppartaken
Medan påsen halvflöt i skållhett vatten
Liksom Vasa i Mälaren
Och jag tror faktiskt att
det här var mitt te
det jag alltid satt å sög på
Då, då jag hade så lite
Men ville så mycket
Och ändå är koppen
fortfarande
lika halvfull som då
Och dagarna är
På minuten
Precis lika långa
För solen lyser
Precis Lika länge
Över de gröna koppartaken