Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

OCH MIN HUD SYNS KNAPPT LÄNGRE - den är täckt av ärr.

Det rinner blod
på pappas vita soffa.
Mina ben darrar
kan knappt stå.
Jag är yr
faller ner på knä.

Ber till en gud jag inte tror på.

Någon rädda mig,
snälla någon rädda mig
från mig själv.

Du vill rädda mig,
men vet inte hur.
Hon kan rädda mig,
men måste rädda
sig själv först.

Jag drömmer om
hennes
smekningar,
men skulle aldrig
lämna din famn.

Jag vet inte hur länge till jag kommer klara det här.




Fri vers av Suicide
Läst 494 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2012-04-03 22:43



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Suicide