jag har varit, där ingen vet
och upplevt rysansvärda stunder, som nu är gömda i förträngdhet
trots det finns känslan av oro gällande hemskheter kvar i mitt sinne
och fragment av detta uppkommer ibland i mitt minne

och skapar oro och mörker i min vardagliga situation
och hand i hand med den tar ångesten sin dystra ton
och spelar en repris på tider som gått, de som jag helst helt vill glömma
de stunder av mitt liv, som jag för alltid vill gömma

på en dold plats som aldrig kan upptäckas
där dessa minnen går i djup sömn som aldrig åter kan väckas
och att jag aldrig påminns om de stränga tider som flytt
jag ber … att min önskan går i uppfyllelse och att allting åter ska bli nytt …

Ted Örnberg 2012-04-15