I väntan på tomtebjörnen.

Snön rasade ner och bjällrorna tjöt nog var det jul i ladan, alla djuren hade klätt upp sig till ära för tomtebjörnen som skulle komma när som helst. Ty tomtebjörnen hade krafter utöver den vanliga björnen ty han var aningen starkare (aningen) aningen snabbare (aningen) och kunde hoppa tre centimeter högre än en vanlig björn! Kort sagt tomtebjörnen var som en superhjälte för de andra djuren en man som man kunde lita på.
Men, tomtebjörnen hade ju icke kommit än till allas förvåning då tomtebjörnen vanligtvis kommit vid den här tiden. Klockan skiftade till strax efter Kalle Anka och fortfarande inget spår av tomtebjörnen. Djuren i stallet började bli oroliga på riktigt hade de kanske vanhedrat gudarna på något sätt? Varför kom inte tomtebjörnen? Dessa frågor och några till var vad som flög runt i djurens huvud. Inget svar kom hade tomtebjörnen övergett djuren som varit honom och ingen annan tomte trogen i flera år? Då plötsligt flög det in något genom fönstret en stentavla med inristningar, inristningarna löd:
1.Du skall icke hava andra tomtar jämte mig.
2.Du skall respektera Julstämningen.
3.Du skall behandla din tomte som din överman.
4.Du skall icke baka julgodis av låg kvalité.
5.Det är roligare att ge än att ta.
Lyd dessa regler om ni vill att tomtedjurens fackförbund skall fortsätta skicka tomtebjörnen till er i fortsättningen, med vänliga hälsningar den nya styrelsen. Vad var detta tänkte djuren blir det inga djurklappar i år? Förstör inte tomtebjörnen stämningen då? Får tomtedjuren bryta mot sitt eget fackförbunds regler? Och skulle tomtebjörnen komma i år, nej det verkade inte så. Det skulle bli en sorglig jul i år glädjen skulle rinna ur stallets livsbevarande egenskaper och djuren skulle kvävas i sin sorg. Men i samtidigt i utkanten av Lund satt tomtebjörnen med en flaska i handen. Tomtebjörnen hade supit bort allt förstånd och visste inte längre vilket datum det var ty sorg tyngde hans hjärta. Några dagar innan julen hade tomtebjörnens fru Klas lämnat honom till fördel för en minkfarmare som hette Per. Per hade enorma tillgångar och makt över djurrättsaktivister tomtebjörnen visste att detta var kapitalets vinst över kärleken och försökte därför supa bort minnena. Då fick djuren i ladan en ide tänk om vi skulle hitta tomtebjörnen och ge honom våran kärlekssäd. Så djuren begav sig över hela Skåne och letade efter sin tomtebjörn. Men som ni vet är ju Skåne större än man tror när man tittar på en karta. men till slut så lyckades djuren från ladan hitta tomtebjörnen där han satt utanför Lund. Tomtebjörnen tjöt djuren i kör tomtebjörnen reagerade inte, djuren sprang fram till tomtebjörnen och skakade om honom, ingen reaktion. Tomtebjörnen var... död. Djuren började gråta ty julen skulle aldrig mer bli samma sak de gick hemåt dystra. När de kom hem blev de inkörda i en lastbil som tog dem till sin nya ägare: Mamma Scan.