Saknaden av henne är stor.
Den river som ett hål.

Jag gjorde ett dumt val.
Stod där bokstavligt talad naken.
Livrädd.

Som ett rådjur i strålkastarljus.
Undra om hon någonsin tänker på mig.

Hon valde mitt val åt mig.
Jag ville bara ha en varm famn.
Någon som älskade mig, för den jag var.

En kamp att få komma tillbaka.

En kamp och strid som jag aldrig ångrar.
Jag ångrar bara att jag valde att lämna allt.

Ibland, då tankarna svämmar över.

Så saknar jag min älskade vän.
Som satt i fören bredvid mig.
Vi skrek ut våra lungor.

Vi hade varandra.

Jag skyddade henne från fiskarna den sommaren.

Idag fattas hon mig...
oavsett hur mycket jag förändrats