Flickan med skrivklådan

stod där vid brevlådan

räckte ner fingrarna

jag ville inget ha

inga fler räkningar,

stämningar, späkningar

men brevet som hon tog

var inte sånt, hon log

jag glodde hastigast

fattade sen min plats

det var ett kärleksbrev

från någon grabb som skrev

till lilla dottern min

att hon var jättefin

han var en driftig spigg

han ville gifta sig

han hade full täckning

oläslig namnteckning

Aksi? invandrare?

var det han, sanndrömmen?

dottern blev skämmig och

fick värsta blemmorna

jag gick diskret undan

bad sött för flickhyndan

Söte invandraren

dök lätt bevandrad sen

upp uti spishörnan

log som en grizzlybjörn

han var så blid och mild

alls inte tuff och vild

klädd i en sliten stass

gick visst om fjärde klass

kom från ett perserland

räckte fram allvarshand

liten och spenslig typ

men hans blick gav ett nyp

handslaget som en sax

så att jag kände strax

stänket av allvaret

tanken på altaret

dottern stod strax bredvid

liksom han stolt och blid

han log med sluten mun

blyg, osvensk eller dum?

Då ringde dörrklockan

jag sprang på torrsockan

det var ju svärfadern!

stora var fotbladen

karln långa rakbocken

räckte till taknocken

han var en reslig man

Isak så hette han

svenskan var jättebra

skånskan satt ännu kvar

jag gick att skaffa en

bricka med kaffe sen

satt vi i källaren

pratade snällare

om barnens äktenskap

som skulle ske rätt snart

källaren svalnade

elden den falnade

i spisen och jag sprang

bakdörrens klocka rang

där stod hon, systern lång

och vacker som en sång

Aski, som plingade

var vi omringade?