Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Skriven 2012-05-11 Den här texten är tänkt att vara någon slags symbolik till ångest...


För känslig...

Alldeles för många känslor
Jag är för känslig
Ena stunden rinner tårarna nedför mina kinder,
gör dom röda och torra
Andra stunden skrattar jag
så att jag måste kippa efter andan
Vad är det för fel på mig?
Känslorna är på väg att ta över mitt liv
Det känns som om jag förlorar fotfästet
närsomhelst
Förlorar mig själv i ett hav av andra människors behov
Där mitt behov är minst
Jag tappar fattningen närsomhelst
Det är bara en tidsfråga

Det känns som om jag dränks i mina egna känslor , dränks i mig själv
Att jag inte kan andas längre
Att det är spindlar som kryper innanför min hud
Och sprider sig snabbt
Varför händer detta nu?
När allt är så positivt i min värld?

Jag känner hur paniken bubblar upp inom mig
Och allting helt plötsligt svartnar framför mina ögon
Alldeles för mycket förändringar
Jag är för känslig
Det här är min ångest




Fri vers av Vindhjärta
Läst 274 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2012-05-11 18:14



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Vindhjärta
Vindhjärta