Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
CW 2012-05-15


Konkav blå lins


Bakom dina stora blåa ögon
Ser jag en underbar stad
Någon går på händerna
Ut genom porten
Ut på den skräpiga gatan
Staden är bakis
Och alla har smutsiga vita skor på fötterna
Statyn på domkyrkans tak
Sträcker upp sina gröna armar
Bara de som går i glaset vet
Att himlen älskar allt hennes hårda
Bara de som är kärlekstörstande vet
Att ibland omsluter han henne
I allt sitt fuktiga våta
Men idag plaskar molnen i ån
Och någon ser att himlen iakttar henne
Stirrar med konkav blå lins




Fri vers av Caroline Lind
Läst 371 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2012-05-15 21:19



Bookmark and Share


    Anneli A
Wow
2012-05-16

  surface to air
Vilken skön drömsk text du har skrivit!
2012-05-16

  Aftonvännen
Som flytande vatten, melankoliskt strömmande oavbrutet vackert
2012-05-15

    ej medlem längre
Jag får en udda surrealistisk bild i huvudet. Lite torgskräck spökar också inombords. Det är gåtfullt och min abstrakta "tolkning" känns alltför ytlig. Varför går någon på händerna? Vilka går i glas? Slutet placerar henne i världens centrum på ett sätt som känns monumentalt. Ödesmättat. Underbar läsning!
2012-05-15
  > Nästa text
< Föregående

Caroline Lind
Caroline Lind