Nu får det vara nog med vedermödor
med alla möjliga lidandens grödor
som omgett mig som ogräs under långa tider
nu räcker det, jag är less, det svider, jag lider

varför ska just jag gång på gång vara utsatt för så många pärser
likt ett skillingtryck med hundratals verser
som aldrig tar slut, utan bara fortsätter dagar i ända
kan aldrig olyckan sluta drabba mig, kan det aldrig vända

till det bättre, så jag får leva i normal existens
att kärlek och trygghet i hela kroppen börjar finnas och känns
nej, istället så avlöser påfrestningarna varandra
det är orättvist, så jag har all rätt att klandra

hur ska jag bete mig, vad ska jag göra för att skapa fred
och tillfullo tillfredsställa oturen, så att den lämnar mig ifred
eller ska den fortsätta förfölja mig i tid och otid
ska jag aldrig mer få känna frid

jag orkar snart inte längre slåss med alla besvär
som hela tiden ligger på och på kroppen dagligen tär
jag måste få lugn och ro
och få ett trygghetens frö att börja gro

jag vill ju bara vara en människa och leva normalt
även om det för det mesta kan vara skralt
men jag vill inte tampas med otur varenda dag
så, hur ska jag bli av med detta, har Du något förslag?


© Ted Örnberg 2012-05-20