Det går inte en dag utan att du finns i mina tankar
tankar som gör så otroligt ont

Jag förlorade dig
min ängel
mitt liv

Jag orkar inte kämpa längre
allt jag tänker på är dig
Du går förbi och ler stelt
Varför blev det såhär? Vad hände?
Från att vara ler och halm till två fria fåglar som flyger åt vart sitt håll

Allt jag vill är att få vara tillsammans med dig igen och känna dina andetag
Du gjorde mitt liv värt att leva
utan dig är det tomt och grått

Jag kan fortfarande inte förstå vad som hänt
trots motgångar så vart det alltid vi två
vi har alltid klarat av det tillsammans
men nu?
Jag kommer aldrig sluta älska dig och det är nog det som gör mest ont

Ska jag åter bli ett slutet rum som inte vågar öppna sin dörr?
Hur ska jag någonsin kunna bli hel?

Den brännande känslan inuti mig tar sakta livet av mig
Den ständigt plågande elden som bränner alla misstag

Jag förtjänar att lida för det jag gjort mot dig
Men värre än detta finns inte
Att känna denna ständiga smärta utan botemedel
mörkeret och ensamheten

Jag försöker kämpa men för vad? Mer smärta? Låt detta få ett slut!