när ingen av er duger
gör jag mig en annan
människa
av känselspröt och bark
hårdhudad och ängslig
för att bli min
närhets
paradox
mitt helvete på jorden
som vet att inte ge sig av
alltid stanna
och befästa vår
relation med eld
och syra
sammanflätade
omfamnade i tid
och otid
vid berget hängande
intill varandra
blir du min skapelse
att älska