... behöver du få krossa
på vägen 
innan du känner
att du fått ge igen
tillräckligt
för alla de 
oförätter
du anser dig 
ha fått utstå i ditt liv?

Får ibland känslan av
att en del offer
lite för lätt
tillåts fortsätta hålla på
med att förstöra andras liv

Speciellt som det ofta är
sådana som 
verkligen är schysta
älskvärda och vill få ge
allt av sig själva till dem
för att de ska få må bra
som blir drabbade

Men troligen är det just därför 
som dessa människor
krossar deras hjärtan
bara för att de kan

Ty om de inte får ge igen
går de sönder inom sig

Det är något de kräver
förståelse för av dig

Men hur många hjärtan
får ett offer ha sönder totalt
innan det självt
bör betraktas som den förövare
den på egen hand valt
att bli

för att slippa känna sig som offer?

Tyvärr känner jag inte någon sympati
för denna typ av offer-liv

Ty om du är ett offer 
på grund av det
någon eller några utsatt dig för
borde du vara angelägen
att inte utsätta någon annan
för detsamma
som du själv gått igenom

Det finns bättre alternativ!