du var en vuxen kvinna, med ett leende
som ett barn ,

Som berättade om sådana slags övergrepp
som gör barn till garn, de som trasslar
sönder sig,




du hade valt att rita en fyrkant,
inom den

satt fortfarande den flickan, som
höll mänsklighetens gråvita borta

genom att behålla det vita,

Enbart det vita,


Din klänning kunde bli smutsig,

du kunde bli smittad





du hade överlevt


ja dött


då kom det

det som känns
Innan intellektet särar på det intuitiva,


Du var död

satt med en våldnad,

Dina läppar rörde sig, ja såg dig
i den där sängen där ingenting händer

Du ler, håller smutsen långt

ifrån, med ett leende helvetets änglar

drar i för att hålla dig

kvar