Jag gick in i väggen
utan några skyddsnät
du skulle följt med
men du fann ledtråden

Tegelstenarna rasade
och korthuset föll
den provisoriska fasaden
föll samman som lera

Det innersta omloppet
kändes som hammarslag
den förtappade själen
hade svårt att finna ro

Jag kröp på alla fyra
genom regnvåta nätter
min själ fick törnar
men lärdomen var stor

Den outforskade skogen
var som en ocean
när själen var svag
vaknade sammanbrottet

Det dunkade i huvudet
av ogenomförda tankar
ett terapiliknande alster
skapat av svarta färger

Jag krockade med väggen
men gick inte i kras
en målmedveten handling
fick mig att hitta rätt